VAD ÄR REVISION?

VARFÖR BEHÖVS REVISION? 

Alla intressenter i ett aktiebolag ägare, långivare, leverantörer, kunder, de anställda och samhället skall veta att redovisningen är tillförlitlig. Revisorn utses av aktieägama men det uttrycks klart i förarbetena till aktiebolagslagen att revisionen också görs med hänsyn till övriga intressenter.

HUR GÖRS REVISION? 

Revision sker utifrån begreppen väsentlighet och risk. Arbetet skall inriktas på områden där det föreligger risk för väsentliga fel. Fel i årsredovisningen kan betecknas som väsentliga då de ar av sådan omfattning att en omdömesgill läsare hade fått en annorlunda bild om felen varit kända.

Inför varje uppdrag upprättar revisorn en granskningsplan där problemområden identifieras. Den talar också om hur mycket tid som budgeterats och hur kontrollerna skall genomföras, med vilken personal, samarbete med internrevisorer m m.

GRANSKNINGSMETODER 

Det finns två typer av granskningsmetoder, granskning av intern kontroll och substansgranskning. Med intern kontroll avses att företagen har rutiner som medför att risken för fel är minimal. Mindre företag saknar i allmännhet en intern kontroll varför substansgranskning tillämpas i hög grad i dessa företag. Substansgranskning innebär att man granskar substansen bakom olika resultat- och balansposter.

REVISORNS ANSVAR 

Revisorn har ansvar för att lämna en revisionsberättelse över upprättad årsredovisning. Revisorn svarar för sina uttalanden i sin revisionsberättelse men har i övrigt inget ansvar för själva årsredovisningen. För denna ansvarar styrelseledamöterna tillsammans med VD.

När det gäller oegentligheter har revisionen inget självständigt syfte att upptäcka dessa. Ett företag kan med andra ord inte räkna med att revisorn skall upptäcka dem. En sådan inriktning på granskningen skulle bli alltför tidsödande och dyrbar och även en 100%-ig granskning skulle inte kunna garantera upptäckt av en eventuell oegentlighet.

HUR RAPPORTERAR REVISORN?  

Målet är att avge en revisionsberättelse. Det är den enda obligatoriska rapporten. Ofta lämnas dock en särskild revisionsrapport ti1l styrelsen. Den kan i många fall kompletteras med en muntlig genomgång.

Ibland kritiseras revisorn för att det står för lite i revisionsberättelsen. Även om det inte står någon kritik i revisionsberättelsen kan revisorn ha framfört relativt allvarlig kritik till styrelsen pa annat sätt och fått dessa tillrättade innan revisionsberättelsen avlämnats.

Undantag gäller dock beträffande skatter, avgifter, otillåten/t utdelning/lån och brottslighet där det föreligger särskilda skyldigheter för en revisor att yttra sig.